Mauro Scocco - Eveline

ska du bära dina törnekrona
genom regn och genom blåst
ingen som delar din längtan
bakom dörrarna du låst

du säger att du söker lyckan
men lyckan är en kort sekund
när du ser den första snön som faller
när du leker med en hund

lyckan är ett tillstånd
och det finns ingen prenumeration
den är blommorna bredvid rälsen
på vägen mot vår slutstation

eveline
kom ut ur ditt fängelse
låt mig se dig le
det var så längesen
eveline

jag har inga sanningar
att servera dig på ett fat
och stigen som du går ensam
den är aldrig rak

för livet är ett mysterium
vi nog aldrig kan förstå
men jag, jag gör det bästa jag kan
av livet här ändå

eveline
kom ut ur ditt fängelse
låt mig se dig le
det var så längesen

eveline
kom ut ur ditt föngelse
eveline, eveline, eveline